Källor: Andrew Nutling, Foxtail + Firn, Kisskissbangbang, Wilmaharju, Xvii, Urban Outfitters, Wayward daughter, Hanna & Hedvig.
Tänkte slänga ihop ett snabbt inlägg och skriva vidare på tågluffguiden men det här tog ju ungefär halva kvällen. Här är i vilket fall som helst de bilder som jag har sparat ned på datorn den senaste tiden. Så himla fina kläder (men för smala ben/armar/knotor på alldeles för många, ignorera!). Just nu har jag bultande huvudvärk efter träningen och sitter i sängen och dricker te. Tack för alla fina Dublintips, jag är så ruskigt taggad! Sedan jag skrev sist har jag haft oändliga lektioner, fikat med världens finaste My och pratat om mail till kändisar, smarthet och födelsedagsfester och slutligen somnat bredvid Felix.
Han är universums finaste person, och det bästa är att jag vet att han känner exakt likadant för mig.
Imorgon ska jag skruva sönder faxapparater på bildlektionen och träffa bra personer, spela spel och dricka öl.
fint fint fint
Ska försöka ignorera att du skrev det där om för smala. Förlåt, det är så tjatigt men alla väljer inte att vara ”för smala”.
Tycker om din blogg mycket annars!
?h, jag vet ju det, såklart. men just nu hör jag ungefär överallt om skolkamrater/vänner/bekanta som har eller har haft ätstörningar. Hoppas du förstår!
Helt underbara outfits!
Jag tycker att det var väldigt skönt att du skrev ”(men för smala ben/armar/knotor på alldeles för många, ignorera!” eftersom jag nästan alltid känner att jag är för stor när jag ser folks ”finabilderlistor”, eftersom tjejerna ofta drar typ storkel 32/34
Men helt sjukt. Den platsen jag tipsade dig om att åka på utflykt till utanför Dublin, Glendalough är där den bilden med hon i leopardtröjan är tagen. Så sagolik och skrämmande plats!
Underbara bilder!
Batman/Jag springer för svältande barn!
Gå in, stötta, peppa, bidra!
din blogg är världens bästa men uppdatera mer <3
Härlia kläder!
Jag saknar honom, trots att han inte är min att sakna. Att sitta mittemot honom önska att jag fick sitta i hans knä, lägga armarna om hans hals och andas in den där trygga doften. Blandningen av hand parfym och hans egen doft, den doften kan göra mig tryggare än en nallebjörn tryggar ett ledset barn. Jag vill känna hans läppar mot min panna, höra hans mjuka röst viska i mitt öra och bli omfamnad i den varmaste av famnar.
Varje gång min telefon plingar till tänds det en liten gnista hopp i mig, det kanske är han som hör av sig. Kanske ska jag få ett sådant där sms som jag blir varm av att läsa, ett sms där det står hur mycket han tycker om mig, saknar mig eller bara vill ha svar på en simpel fråga.
Jag tycker om sättet han säger åt mig hur jag ska krama honom med båda armarna runt hans rygg, hur han vill ha en ordentlig kram. Jag tycker om hans sätt att säga något helt vanligt och sedan titta på mig för att se om jag förstod den egentliga betydelsen av det han sa. Jag tycker om hur han ivrigt vill visa mig den nya boken han läst, bandet han hittat eller tröjan han köpt. Jag tycker om faktumet att han kan gråta när han ser en film, får en fin komplimang eller av utmattning. Jag tycker om hur mycket han tycker om sport, hur han exalterat berättar hur snyggt målet han gjorde var och hur han önskar att jag hade varit där och kunnat se det.
Att få höra att jag alltid kan vända mig till honom värmer mitt hjärta. Att veta att han finns där som den där tryggheten i allt det läskiga, som stearinljuset i ett mörkt rum eller handen att hålla i under de svåraste delarna av livet är fantastiskt.
Faktumet att jag ser på honom på ett annat sätt än han ser på mig skär i mig. Det skär likt en felstämd gitarr, likt en mikrofon på rundgång eller en kniv genom mitt hjärta. Det finns inte den minsta lilla möjlighet att alla mina drömmar skulle gå i uppfyllelse. För honom är jag vännen som kan ge tröst, vännen han kan krama länge eller vännen han tycker om likt en syster. Jag är inte flickan han vill kyssa, ligga tätt, tätt intill i en 90-säng eller flickan han vill hålla i handen på väg hem från bion. Jag är inte den han vill ha. Han är den jag vill ha.
Det kanske värsta är inte att jag är så kär i honom att tusentals fjärilar flyger i min mage då jag ser honom. Det värsta är att jag får vara nära honom, men inte tillräckligt nära. Jag får hålla honom i handen, men inte för länge. Jag får krama honom, men inte pussa honom på halsen. Jag får sova nära honom, men inte lägga huvudet på hans bröst. Jag får pussar av honom, men inte på munnen utan kinderna. Jag får bli omfamnad, men inte känna hans händer smeka min rygg och inte känna hans läppar möta mina och inte känna hur han drar mig närmare honom. Jag får ha honom, men inte tillräckligt mycket. Och det gör så fruktansvärt ont.
jag önskar att jag också kände så för någon! Och den fluffiga tröjan, den är kärlek!
Hej hundrasen du visade en bild på förut från kina är hundrasen: , Goldendoodle, en blandras mellan pudel och goldenretriver
http://coolspotters.com/dogs/golden-doodle
? vad fint!
?h vad jag tycker om dig för att du la till kommentaren om för smala ben armar och knotor. Det är för många som talar om hur deras nyckelben ska se ut och om att benen är för tjocka. Tack för det.
Sjukligt fina kläder!